MDS

Vad är myelodysplastiskt syndrom?

Myelodysplastiskt syndrom (MDS) omfattar en grupp sjukdomar i benmärgen. De kännetecknas av en defekt i stamcellerna som innebär att cellerna muterar och inte längre kan dela sig effektivt och utvecklas till de olika typerna av blodkroppar.  Vid myelodysplastiskt syndrom ersätts den normala benmärgen gradvis med muterade celler och halten av alla typerna av blodkroppar sjunker i blodet.

Normala blodceller

Illustration av normala blodkroppar- blodkroppar.se

Normala blodceller, varav en del ersatts av defekta blodceller

Illustration av normala blodkroppar och muterade blodkroppar

Orsaker till MDS

Antalet nya fall av MDS per år i Västeuropa är ca 2,3 till 6,5 per 100 000 invånare. MDS är vanligare hos äldre men kan drabba människor i alla åldrar. Sjukdomen är vanligare hos män: ungefär 60 procent av dem som insjuknar är män.

I de flesta fall av MDS är orsaken till förändringarna i benmärgen inte känd. Dessa fall kallas primär MDS.

I ett fåtal fall beror sjukdomen på att patienten tidigare har behandlats med cytostatika (cellgifter) eller fått strålbehandling. I mer sällsynta fall är sjukdomen en följd av en kemisk skada (orsakad t.ex. av bensen). Det händer att barn drabbas av MDS, även om det är sällsynt. Då är det troligt att genetiska faktorer spelar roll för att sjukdomen bryter ut.

Det är vanligt med allvarliga komplikationer i form av benmärgssvikt och vidareutveckling till en akut form av leukemi som kallas myeloblastisk leukemi.